Ansedel Martinus Laurenti

Levnadsbeskrivning

Kyrkoherde.
Född omkring 1525 i Gästa, Njurunda (Y). [2]
Död omkring 1610 i Torp (Y). [2]

Han var kyrkoherde i Torp mellan 1563 och 1610. sannolikt från Hälsing- land, var 1563 khde i Torp. I anledning af det s. å. utbrutna kriget mot Danmark-Norge rapporterar Hälsinglandsfogden Mats Michelsson i bref 28 aug. 1563 till kon. Eriks beryktade prokurator, Göran Persson, att han tagit del af den skrifvelse, som kyrkoprästen i Torp Mårten Larsson ut- färdat till sina grannar, innehållande de underrättelser denne erhållit af prästerna i Jämtland om, att »2000 jutar och ändå flere nalkades i afsigt att bränna och härja». Själf blef khden så svårt betungad med inkvarterin- gar, då de svenska trupperna drogo upp till Jämtland, att den kunglige krigsöfversten Claudius (Collart) Gallus fann sig föranlåten att befria honom från den gärd till krigsfolkets behof, han liksom andra präster bort utgöra, belöpande sig i fetalier till 10 pund 1 fjerd. (bref dat. Torp 5 febr. 1564). Jämte öfriga Medelpadspastorer afgaf herr Martinus i Torp trohets- försäkran åt kon. Johan III på Landstinget i Njurunda 3 nov. 1568. Genom kgl. bref 6 apr. 1569 erhöll herr Mårten ½ pundläst spanmål (6 pd) i ve- derlag för en socken, som han mist (Hafverö) och är lagd under Hoodall prästegäll i Hälsingland. Till Älfsborgs lösen 1571 utgaf han 40 mk 6 öre, utgörande 1/10 af värdet på hans lösegendom, som angafs vara: silfver 60 lod, koppar 2 pund, kor 10, får 9, svin 5, ungnöt 4, getter 3, bock 1, 1 häst för 10 mark, 1 sto för 4 mark. I bref 17 febr. 1572 till kgl. kamre- raren Peder Håkansson, hvilken khden kallar »sin scholebroder», omtalar han, att under hans antecessors tid afgick Haffre från Torps pastorat. Själf hade han beflitat sig att få det under Torp igen, men som kon. Erik ej ville rygga sin sal. faders bref, förunte han honom en halfpundläst. Ej längesedan hade detta vederlag blifvit återkalladt, och nu beder han, att Peder Håkansson må förfordra hans ärende att återfå detta vederlag, eftersom han under krigsoroligheterna haft stor gästning af konungens krigsfolk, såsom herr Hans Kyle, Jesper Larsson, Johan Siggesson, herr Knut Soop och Mats Torne, Claudius Gallus m. fl. För besväret ville han skänka brefmottagaren ett godt björnskinn. (Orig. i Medelpads handl. 1585 KA.) Genom kon. Johans bref 4 mars 1585 återfick khden veder- lagsspanmålen, hvilken då liksom förut skulle utgå med 6 pd. Han under- skref 16 febr. 1577 liturgiens antagande, 1593 Upsala mötes beslut, präster- skapets försäkran 19 febr. 1594 och riksdagsbeslutet i Upsala 23 febr. s. å. samt Söderköpings riksdagsbeslut 22 okt. 1595. Torde ha dött 1610, ty följande års tiondelängd är bevittnad.af efterträdaren. Khden var ägare till flera hemman och Medelpads dombok för år 1618 meddelar åtskilligt om arfskiftet mellan

från arvssiftet:

Sal. herr Mårten hade i sinlifstij:li.med'sin hustrus samtycke ärnat sin yngste son Lars Wikegården efter sin död, den andre sonen Michael försörjde han med giftermål och ett gillt hemman i Ö i Borgsjö socken, de Öfriga två sönerna, som till prästämbete komne vara, sImlle icke hindra dem, utan taga sina arfsparter i Giästa och Fränsta jämte de sex systrarna. Men sedan herr Mårten död var, gillades icke hans vilja, utan barnen fingo genom lottning sina arfsparter jord i de olika fastigheterna. Med syskonens samtycke hade Lars köpt den del i Fränstahemmanet, som fallit på systern Britas lott, och ville nu ge den åt brodern Michael i utbyte mot hans part i Wiken för att få hela detta hemman i egen hand. Då de icke kunde sämjas, hänsköt Lars saken till rätten, som resolverade, att jordbytet skulle ske. Denna dom förutan gaf Lars sin broder Michael "S dIr pgr i god vilja, och uti goda mäns närvaro lofvade de med bref och sigill vara väl förlikta och åtskiljda, "thet iagh fruchter Michil ey vil.l hålla med sit lösachtige sinne", har domaren tillagt